Utställning: Kyrkokonstforskningens ryska rötter
Nationalbibliotekets Slaviska bibliotek (Slavica) är specialiserat på forskningsmaterial och -litteratur från Ryssland och Östeuropa. Speciellt friexemplarssamlingen av Kejsardömet Rysslands trycksaker från 1828–1917 bereder mångsidiga möjligheter att utforska konst och konsthistoria. Utställningen lyfter fram material som är intressant speciellt med tanke på konsthistorisk forskning, men tillsvidare inte är hemskt känt.
Hur inleddes forskningen i kyrkoarkitektur och ikoner i Ryssland? På vilket sätt dokumenterades den kyrkliga kulturegendomen och hurudana museer grundades? Denna utställning strävar efter att svara på frågor som dessa. Den presenterar forsknings- och idéhistoria med hjälp av forskningslitteratur utgiven i Kejsardömet Ryssland samt centrala exempel utvalda ur Slavicas samlingar av bokrariteter och bilder. Utställningen lyfter fram den ryska antikvariska och konsthistoriska forskning som är mindre känd i Finland, men som i Kejsardömet Ryssland utövades livligt från och med 1800-talet, som en del av det allmäneuropeiska intresset för det egna landets litteratur och nationella konst. Fenomenet inspirerade konstfältet och den akademiska forskningen på ett nytt sätt. Allmäneuropeiska ideologiska strömningar såsom den tyska idealismen, romantiken och nationalismen inspirerade kejsardömets konstnärer och forskare att ösa inspiration ur det förflutna, ur folklivet och det kyrkliga kulturarvet. Fenomenet var också centralt med tanke på kyrkokonstforskningen, eftersomen nya disciplinen kyrklig arkeologi uppstod. Den initierade arkeologi och konsthistoria från Mellanöstern, Bysans och Ryssland, men också västeuropeisk kristen konst.
Den kyrkliga arkeologin har sina rötter i konsthistorisk och arkeologisk forskning i slutet av 1800-talet, med samtida mätstock mätt både mångvetenskaplig och internationell sådan. Man utförde akademisk forskning vid universitet men också inom många vetenskapliga sällskap. Dessutom kartlades kloster, kyrkobyggnader och dess föremål mångsidigt inom kyrkan. Som resultat av forskningsarbetet arrangerades utställningar och museer grundades. De vetenskapliga sällskapens och museernas omfattande publikationsverksamhet skapade en bild av kyrkokonsten i väst och öst. Vid sidan av dessa utgångspunkter utvecklade man nya restaureringsmetoder. Till exempel ikoner började tydligt betraktas som konst och som värdefulla historiska föremål, vid sidan om deras status som religiösa, respekterade heliga kyrkoföremål.
Utställningen presenterar också det kulturarvsarbete som utfördes inom ortodoxa kyrkan i Storfurstendömet Finland, man införde forskning och grundade museer. Detta arbete är mindre bekant än det värv statliga myndigheter utförde för att skydda nationella fornfynd. I samband med sammanställningen av utställningen har man hittat material som tillhört personer involverade i detta forskningsarbete, vilket breddar överblicken av det ortodoxa kyrkomuseiarbetets rötter i Finland.
Utställningen har understötts av Helsingfors metropolitdömes stiftelse samt Ryska Välgörenhetsföreningen i Finland rf, Bröderna Ivan, Andrej och Vladimir Kudrjavzews fond.
Planering och förverkligande av utställningen: fil.mag. Hanna Kemppi och fil.dr Katariina Husso
Grafisk design: Maara Kinnermä
Översättning av utställningstexter till ryska: Margarita Stolbow