Hoppa till huvudinnehåll

Samarbete

Nationalbiblioteket planerar och utvecklar sin verksamhet i samarbete med kunder och centrala intressegrupper.

Innehållsförteckning

Beskrivningens ekosystem förnyas som samarbete

Vi sparar innehålls- och referensinformation om våra material för att det ska gå att söka information om dem.

Beskrivningens ekosystem förnyas

Vi sparar innehålls- och referensinformation om våra material för att det ska gå att söka information om dem. Innehålls- och referensinformationen är en del av beskrivningens ekosystem.

Alla delområden inom vårt beskrivningens ekosystem förnyas under de närmaste åren:

  • innehålls- och referensinformationens struktur och gruppering
  • samarbetspartnerna inom beskrivningsverksamheten
  • beskrivningsverktygen

Förnyelsen av ekosystemet påverkar även informationssökningen.

Nya beskrivningsobjekt

Internationella standarder fastställer vad som väljs som beskrivningsobjekt vid biblioteken. Nationalbiblioteket har, liksom nationalbiblioteken i många andra länder, infört den internationella RDA-beskrivningsstandarden (Resource Description and Access) som styr biblioteken att beskriva universella objekt, t.ex. verk, aktörer och platser, och länka denna innehålls- och referensinformation sinsemellan. På så sätt bildar beskrivning och informationssökning ett allt större internationellt nätverk.

De internationella och nationella innehålls- och referensinformationsresurser som styr informationssökningen, t.ex. nationalbibliografier, ordlistor och register, omorganiseras genom ändringen av beskrivningsobjekten. Innehålls- och referensinformationsresurserna är knutpunkter i nätverket av innehålls- och referensinformation. Genom att informationsmaterialen blir mer mångsidiga stärks de styrande innehålls- och referensinformationsresursernas roll vid informationssökning ytterligare. De gör informationssökningen mer omfattande.

Nya samarbetspartner

Omorganiseringen av innehålls- och referensinformationsresurserna möjliggör också nya partnersamarbeten inom produktion av innehålls- och referensinformation. Vid sidan av samarbetet mellan bibliotek och förlagsbranschen skapas nya beskrivningssamarbeten med arkiv, museer och forskningssektorn vid beskrivning av de aktörer som är förknippade med materialen. Hela den offentliga förvaltningen samarbetar inom produktion av olika slags ordlistor. Våra internationellt sett viktigaste samarbetspartner är andra nationalbibliotek, som svarar för beskrivningen av publikationer samt de därmed förknippande aktörerna och ämnena i det egna landet.

Genom samarbete strävar vi inte enbart efter en effektiv produktion av innehålls- och referensinformation, utan även efter att informationen ska vara högkvalitativ, vilket ger ökad relevans vid informationssökning.

Förnyelse av beskrivningsverktygen

Genom de nya samarbetsformerna förändras även processerna för produktion av innehålls- och referensinformation, vilket förutsätter en förnyelse av beskrivningsverktygen. Datasystemen och arbetsytorna inom beskrivning måste vara integrerbara och modulerbara. Under arbetsprocessen borde beskrivningsförfattaren kunna utnyttja information som är spridd i olika system via en och samma arbetsyta. Dessutom behöver samarbetspartnerna skräddarsydda arbetsytor i sina egna processer.

De nuvarande verktygen kan svårligen integreras eller moduleras. Internationellt sett finns det ännu inga produktionsverktyg som lever upp till de nya kraven inom beskrivning. En möjlig framtida lösning på utvecklingen av verktyg kan vara utvecklingssamarbete mellan bibliotek, arkiv och museer.

Nationellt stöd under förändringen

Vi förnyar våra tjänster inom beskrivningsstyrning under de närmaste åren. Vårt mål är att tydligare lyfta fram de nationella experttjänster som stöder genomförandet av förändringen av beskrivningens ekosystem i Finland. För att stärka samarbetet aktiveras verksamheten i de nationella expertnätverken för beskrivning, bl.a. Beskrivningsstandardsgruppen och Kumea. För att skapa nätverk av innehålls- och referensinformation krävs det nätverkande verksamhet.

Digital humaniora som samarbete

Nationalbiblioteket deltar i forskningsprojekt och samarbetar med nationella och internationella forskningsinfrastrukturer.

Nationalbiblioteket deltar i forskningsprojekt och samarbetar med nationella och internationella forskningsinfrastrukturer.

Vårt mål är att genom samarbete förbättra förutsättningarna för kultur- och samhällsforskning, göra vårt material tillgängligt för omfattande bruk i forskarkretsar och tillsammans med forskarsamhället utveckla de tjänster som behövs inom forskning.

I samarbetsprojekt görs långsiktigt utvecklingsarbete som alla parter i projektet har nytta av. Samarbetet med forskningsprojekt är mångformigt: digitalisering av material för forskningsanvändning, riktad anskaffning av forskningsmaterial, utveckling av metoder och verktyg samt stöd för hantering och förvaring av forskningsmaterial.

Exempel på pågående och genomförda projekt:

Projektet COMHIS går ut på att undersöka digitaliserade tidningar bl.a. med hjälp av textutvinning och förbättra kvaliteten på digitaliserade material.

Digitalia, Forsknings- och utvecklingscentret för digital informationshantering, har till uppgift att förbättra materialens användbarhet samt att främja tillgången till och möjligheterna att utnyttja information.

Exempel på digitaliseringsprojekt som har uppstått utifrån faktiska behov bland forskare är Digitaliseringsprojektet för besläktade språk och dess fortsättning Digitaliseringsprojektet för minoritetsspråk, Klassikerbiblioteket och Fragmenta membranea.  

Förmedling av det digitala kulturarvet som samarbete

Nationalbibliotekets lagstadgade uppgift är att bevara det oersättligt värdefulla nationella publicerade kulturarvsmaterialet permanent. Vi tillgängliggör material för forskning och andra behov samt för så omfattande nätdistribution som möjligt.

Vi främjar digitalisering och därmed våra unika samlingars synlighet, jämlika tillgänglighet och användbar­het.

Till de viktigaste urvalskriterierna vid digitalisering av material hör materialets omfattning, förvaring, efterfrågan och innehåll.

Digitala samlingar främjar framför allt en ny typ av forskning, undervisning, medborgaranvändning av material och kreativ verksamhet.

Vi planerar och utvecklar digitaliseringen och tjänsterna tillsammans med kunder och samarbetspartner. Vi samarbetar till exempel med forskningsorganisationer, andra bibliotek, arkiv, museer, förlagsbranschen och upphovsrättsorganisationer.

Vårt mål

Vårt mål är att förbättra materialens användbarhet och öppna dem för användning samt att utveckla forskningsverktyg och -metoder.

I våra samarbetsavtal strävar vi efter att säkerställa en så omfattande användning av digitala material som möjligt i samhället.

Vi integrerar våra tjänster i ändamålsenliga nationella och internationella infrastrukturer och tjänster.

I vår digitaliseringsverksamhet tar vi dessutom hänsyn till:

  • att säkerställa de digitaliserade materialens tillförlitlighet och autenticitet
  • att göra de digitaliserade materialen tillgängliga, sökbara och användbara på ett bestående och hållbart sätt
  • att säkerställa originalmaterialens bevarande genom att tillhandahålla ersättande dokument
  • de nya digitala informationsprodukter som skapas i digitaliseringsprocessen och som möjliggör utnyttjande av informationsinnehållet i de digitaliserade materialen på nya sätt.

Tillägsinformation:

  • Digitaliseringspolicyn
  • Policyn Öppna Nationalbiblioteket
  • Policyn Digital humaniora
  • Finna.fi - de finländska arkivens, bibliotekens och museernas gemensamma söktjänst
  • Digi.kansalliskirjasto.fi - digitala historiska tidningar, tidskrifter och småtryck
  • Doria.fi - digitala historiska böcker, kartor, småtryck och annat material

Öppen vetenskap som samarbete

Öppenhet är Nationalbibliotekets strategiska mål. Nationalbiblioteket främjar särskilt open access. Vi är en expert på frågor kring open access, vi erbjuder plattformar för öppna publikationsarkiv och vi främjar open access bl.a. i förhandlingar med förläggare.

Öppen vetenskap innebär att göra resultat av vetenskap, dvs. data och publikationer samt i större omfattning vetenskapsprocesserna och -kommunikationen fritt tillgängliga för alla.

  • Open access innebär fri tillgång till vetenskapliga publikationer. Affärsprincipen för publiceringen kan grunda sig på t.ex. avgifter som författarna betalar i stället för prenumerationsavgifter. Tillgängligheten till avgiftsbelagt material förbättras genom öppna publikationsarkiv där man kan publicera en parallellversion av det material som finns bakom betalmuren.
  • Öppna data är fritt tillgängliga data. Genom enkel återanvändning av data förbättras vetenskapens slagkraft och effekten av investeringarna i den.
  • Öppna handlingssätt inom vetenskap påskyndar forskningen och förbättrar kvaliteten på den. Forskare kan till exempel få respons och kritik från andra forskare redan under forskningsskedet.
  • Öppen vetenskap förknippas också vanligen med användning av öppen källkod.

Som expert på metadata utvecklar Nationalbiblioteket beskrivningsprinciper som är livsviktiga med tanke på hanteringen och spridningen av forskningsdata.

Nationalbiblioteket använder i stor omfattning öppen källkod vid tjänsteproduktion och stöder utvecklarorganisationer.

Mer om ämnet: