Projektet digitaliserar arbetartidningarnas material som ett historiskt kontinuum fram till 31.12.1966. De digitaliserade arbetartidningarna som ingår i projektet är Suomen Sosiaalidemokraatti, Työkansan Sanomat, Vapaa Sana och Kansan Uutiset.

 Inom projektet digitaliseras Hevoslehti, senare känt som Hevostalous och sedan 1972 som Hevosurheilu, som ett historiskt kontinuum fram till slutet av år 2021.

Man planerar, skapar och testar verksamhetsmodeller, med vilka man i regionala pilotprojekt i S:t Michelregionen kan testa användning av digitala, upphovsrättsligt skyddade tidningsmaterial i större omfattning än den nuvarande lagstiftningen tillåter.

Utgångspunkten för COMHIS är att undersöka och omvärdera den offentliga debattens natur och särdrag i Finland 1640–1910. Inom projektet analyseras hur språkgränserna, elitkulturen och populärdebatten, återanvändning av texter och publikationskanalerna växelverkade sinsemellan. Eftersom det centrala källmaterialet i projektet består av digitaliserade finländska tidningar är Nationalbibliotekets digitaliserings- och konserveringscentral en viktig samarbetspartner i projektet. Det tidningsmaterial fram till 1910 som har digitaliserats vid Nationalbiblioteket är fritt tillgängligt via tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi.

Föremålet för undersökningen är ett av de allra äldsta verken i Nationalbibliotekets samlingar – Constantinus Africanus Pantegni, en medeltida lärobok i medicin.

Publication i Doria-tjänsten: Theorica Pantegni . Facsimile and Transcription of the Helsinki manuscript (Codex EÖ.II.14)

Projeket digitaliserar dagstidningarna Uusi Suometar och Uusi Suomi som ett historiskt kontinuum under tidingarnas hela utgivningsperiod 4.1.1869–29.2.1991.

Projektet testar användningen av Haka-identifiering i Digi-systemet. I pilotprojektet

• säkerställer man att det tekniska utförandet möjliggör en ändamålsenlig användning av tidningsresurserna i forskning och undervisning
• utvecklar man verksamheten på basis av respons
• säkerställer man att avtalsmallarna är ändamålsenliga
• får organisationerna en uppfattning om tidningsresursernas användningsmöjligheter
• främjar och etablerar man användningen av tidningsresurserna i forskning och undervisning.

Haka-identifieringen är det mest använda identifieringssystemet bland universitet och högskolor (cirka 296 000 slutanvändare). Haka grundar sig på ett förtroendenät vars medlemmar, forskare, studerande och personal, kan använda det användarnamn de har fått av sin hemorganisation för att logga in i flera olika organisationers tjänster. Hemorganisationens dataadministration ansvarar för sina användares användaruppgifter och verifieringen av deras identitet. Användaruppgifter som behövs för tjänsterna i Haka fås direkt av användarens hemorganisation.

I det pilotavtal som har ingåtts med Kopiosto anges vilka resurser pilotorganisationerna har tillgång till och för vilka ändamål de får användas. Pilotorganisationerna är

• Helsingfors universitets humanistiska fakultet (fakultetens studerande, forskare och personal)
• Helsingfors universitets Ruralia-institut (institutets personal)
• Jyväskylä universitet (universitetets personal och studerande)
• Uleåborgs universitet (examensprogrammet HIKUVIE)
• Tammerfors universitet (forskare och lärare i historia, kommunikation, media och journalistik)
• Åbo universitet (forskningsgruppen vid ämnet kulturhistoria)

I pilotprojektet ingår Digis tidnings- och tidskriftsresurser med begränsad användning utkomna före 2010. Resurserna ska användas för forskning och undervisning. Användningen är gratis för de organisationer som deltar i projektet. Kopiosto får upphovsrättsersättning av Undervisnings- och kulturministeriet.

Nationalbibliotekets HAKA-pilotprojekt ger tillgång till alla digitaliserade tidningar som har utkommit före 2010. En uppdaterad lista på alla digitaliserade dagstidningar i Nationalbibliotekets samlingar finns under länken digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/titles och alla tidskrifter finns under länken digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/titles.
De dagstidningar och tidskrifter som finns digitaliserade i tjänsten Digi.kansalliskirjasto.fi kan också läsas i pappersform på friexemplarsbiblioteken (se lista: www.kansalliskirjasto.fi/sv/friexemplarsbyran).

Anvisningar om datautvinning: natlibfidigi.gitlab.io/gitbook/ (på engelska)

Projektets centrala uppgifter är:

• Etablera de nya RDA-beskrivningsreglerna i takt med att reglerna översätts till finska samt anvisningar, utbildning och konversioner.
• Publicera en nationell metadataresurs som länkade data
• Införa aktörsidentifikatorer
• Förnya Nationalbibliotekets experttjänster inom beskrivning
• Skapa en gemensam datamodell för en namndatatjänst för bibliotek, arkiv och museer

Beskrivning och modellering av nuläget och målläget för Nationalbibliotekets verksamhet

Nu- och mållägena beskrivs per arkitekturnivå och ur fyra arkitekturperspektiv

Arkitekturnivåerna är:
principiell, konceptuell, logisk och fysisk

De arkitekturperspektiv som ska beskrivas är verksamhets-, informations- och systemarkitektur.

TAJUA-projektet består av flera relativt självständiga delprojekt. Som resultat av projektet skapas nya tjänster, utredningar och dokumentationer samt helt nya handlingssätt.

Grundläggande infrastruktur för parallellpublicering är ett allmänt använt och förmånligt sätt att publicera vetenskaplig forskning som parallellpublikationer. Infrastrukturen är lätt att ta i bruk i forskningsorganisationer, och den är lätt för forskare att använda.

Allmänna principer för öppen publicering uppstår som ett resultat av expertarbetet inom projektet och arbetet i ett omfattande samarbetsnätverk. Principerna dokumenteras och utbildningsmaterial utarbetas utifrån dem. Som stöd för samarbetet skapas ett samarbetsnätverk.

Stödmodell för öppen publicering grundar sig på utredningar och är ett lösningsförslag på hur man kan täcka författaravgifterna särskilt vid publicering i internationella Open Access-tidningar.

Beskrivningsverktyg för forskningsdata säkerställer att man kan hantera, hitta och återanvända datamaterial. Det är ett lättanvänt verktyg för forskare för skapande av högkvalitativ och standardmässig metadata om forskningsdata.

Identifikator- och namndatatjänster för forskningsmaterial är viktiga stödtjänster som är nödvändiga för högkvalitativ materialhantering, hänvisningar mellan material och produktion av öppna länkade data.

Långvarig tillgänglighet till resultat av öppen vetenskap grundar sig på tjänsten Tutkimus-PAS.

Läsarbreven som medborgarsamhällets röst och nytt kulturarv 

Projektet utförs av Tammerfors universitets kompetenscenter HEX (Academy of Finland Centre of Excellence in the History of Experiences) i samarbete med Nationalbiblioteket. 

Nationalbiblioteket och Kopiosto har avtalat om rätten att i projektet Tutkain 2020–2022 göra det tidnings- och tidskriftsmaterial som hör till bibliotekets samlingar tillgängligt med hjälp av tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi.