Nätverksarbete

För att säkra framgångsrikt samarbete kring de nationella tjänster som Nationalbiblioteket producerar har vi tagit fram olika mekanismer som främjar nätverkande och diskussion. Till dessa hör till exempel råd, styrgrupper och konsortier.

Innehållsförteckning

En förutsättning för att vår verksamhet ska fungera är att bibliotekets styrelse och experter, tillsammans med aktuella intressegrupper, regelbundet utvärderar och utvecklar samarbetet och dess strukturer. Samarbetet sker med hjälp av olika nätverk och vi strävar efter att verka systematiskt, öppet och interaktivt. 

Styrsystem för bibliotekens gemensamma tjänster

Nationalbiblioteket erbjuder nationella infrastrukturtjänster särskilt för biblioteksnätet, men även för andra organisationer. De nationella tjänsternas styrsystem garanterar att dessa organisationer kan delta i utvecklingen av tjänsterna och beslutstagandet kring dem. Styrsystemet fastställer parternas roller genom att stärka dialogen mellan styr- och expertgrupperna. En viktig målsättning är att främja tjänsternas inbördes koordination och verksamhetens transparens. Styrsystemet är en av de centrala formerna för nätverkssamarbete och en viktig kanal för interaktion mellan Nationalbiblioteket och biblioteksnätet.

Styrsystemet består av tre styrgrupper som leder tjänsterna samt av styrgrupperna för de viktigaste projekten. Medlemmarna i styrgrupperna representerar de organisationer och intressegrupper som är delaktiga i tjänsterna. En expert från Nationalbiblioteket fungerar som sekreterare i varje styrgrupp medan ordföranden väljs bland de representerade organisationerna. Styrgruppernas uppgift är att dra upp riktlinjer för utveckling av tjänsterna, följa upp framsteg och fungera som en länk till de beslutande organen hos intressegrupperna och de organisationer som styrgrupperna representerar.

  • Styrgruppen för FinELib leder tjänsten för anskaffning av nätmaterial.
  • Styrgruppen för Melinda och beskrivningssamarbete leder utvecklingen av metadataresurserna Melinda och ARTO. Under styrgruppen verkar också följande expertgrupper: expertgruppen för beskrivande metadata (KUMEA), expertgruppen för musikmetadata (Muusa) och  expertgruppen för innehållsbeskrivning. 
  • Finna-konsortiegruppen leder utvecklingen av NDB-kundgränssnittet Finna. Vid sidan av styrgruppen verkar också arbetsgruppen för den nationella vyn och användbarhetsgruppen.
  • Finto-styrgruppen leder Finto-ontologins utvecklingsprojekt.

Sektorernas råd

Nationalbiblioteket och kundbiblioteken samarbetar genom att träffas vid regelbundna sektormöten. Kundbiblioteken representeras vid mötena av ordförande och sekreterare i bibliotekssektorernas olika råd.

De finländska universitetsbibliotekens nätverk

De finländska universitetsbibliotekens nätverk är ett organ som koordinerar och utvecklar nätverkssamarbetet mellan universitetsbiblioteken. I nätverket finns alla universitetsbibliotek, Nationalbiblioteket och Depåbiblioteket representerade. Mer information om verksamheten och nätverkets sammansättning finns på nätverkets webbplats.

AMKIT-konsortiet

Yrkeshögskolornas bibliotekssamarbetskonsortium (AMKIT) koordinerar samarbetet mellan yrkeshögskolornas bibliotek.Konsoritet kooridnerar också samarbetet kring yrkeshögskolornas bibliotekssystem. Information om ledningsgruppern för AMKIT finns på konsortiets webbplats

Rådet för de allmänna biblioteken

Rådet för de allmänna biblioteken koordinerar samarbetet mellan de allmänna biblioteken och representerar också de allmänna biblioteken i samarbetet kring det nationella biblioteksnätet. Information om rådets sammansättning finns på webbplatsen biblioteken.fi.

Rådet för specialbibliotek

Nätverket för specialbibliotek och informationstjänster utser årligen ett minst 10 personer stort råd för specialbibliotek bland sina medlemmar. Rådet för specialbibliotek (EriK) koordinerar det interna fältet och fungerar som förhandlingspartner och kontakt i frågor som rör specialbibliotekens synpunkter och behov. Information om rådets sammansättning finns på webbplatsen biblioteken.fi (på finska). 

Tjänstekonsortier

FinELib

Det nationella elektroniska biblioteket FinELib är ett konsortium som består av finska universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek. FinELib förvärvar internationellt och inhemskt elektroniskt material på ett konkurrenskraftigt sätt, säkerställer tillgången till mångsidigt e-material av hög kvalitet samt främjar användningen av det i forskning, utbildning, vid inlärning och allmän informationstillgång. 

FinELib förhandlar centraliserat fram avtal om användning av elektroniskt material för sina medlemsgemenskaper. Verksamheten är baserad på nationellt och internationellt samarbete och regelbunden utveckling.

Delegationer

Vid Nationalbiblioteket finns tre delegationer vars syfte är att utveckla bibliotekets tjänster i samarbete med forskarsamhället.

Humanistiska delegationen grundades 2013 på beslut av Nationalbibliotekets styrelse. Delegationens uppgift är att öka växelverkan mellan biblioteket och forskarsamhället.

Målet är att utveckla biblioteket och bibliotekstjänsterna för att de ska vara så relevanta som möjligt för forskning och utbildning. Delegationen strävar också efter att på ett nationellt plan påverka den riksomfattande politiken för tillgång till humanistik forskningsinformation och -material. I delegationen finns representanter för humanistisk forskning och utbildning från olika delar av Finland.

Medlemmarna:

  • Ledande informationsspecialist Harri Ahonen (Nationalbiblioteket)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Akademiprofessor Sara Heinämaa, filosofi (Jyväskylä universitet)
  • Biträdande professor Johanna Ilmakunnas, nordisk historia (Åbo Akademi)
  • Biträdande professor Anu Lahtinen, (Helsingfors universitet)
  • Docent Tuija Laine, (Helsingfors universitet)  
  • Bibliotekarie Tarja Lehtinen (Nationalbiblioteket)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Professor Marjaana Niemi, (Tammerfors universitet)
  • Docent, universitetslektor Aino Mäkikalli, (Åbo universitet)
  • Informationsspecialist Tarja Mäkinen (Nationalbiblioteket)
  • Professor Matti Peikola, (Åbo universitet)
  • Professor Petteri Pietikäinen, (Uleåborgs universitet)
  • Docent, forskningschef Ilona Pikkanen, historia (Finska Litteratursällskapet)
  • Docent, universitetslektor Raija Sarasti-Wilenius, Latin och romersk litteratur (Helsingfors universitet)
  • Äldre forskare Jaakko Tahkokallio (Nationalbiblioteket)
  • Docent, universitetslektor Juha Torvinen, musikvetenskap (Helsingfors universitet)

Slaviska bibliotekets delegation grundades 2004 med uppgift är att främja samarbetet mellan slaviska biblioteket och närbelägna forskningsinstitut och läroämnen.

Delegationens mål är att stödja slaviska bibliotekets samlings- och anskaffningspolitiska linjedragningar, utveckla tjänster och påverka utvecklingen av områdets forskningspremisser. Medlemmarna i delegationen representerar forskningsinstitut och läroämnen som är nära förknippade med slaviska biblioteket.

  • Äldre forskare, Universitetslektor, Biträdande direktör Sari Autio-Sarasmo (Alexanderinstitutet)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Professor Tomi Huttunen, Rysk litteratur och kultur (Helsingfors universitet)
  • Professor, Forskningsdirektör Markku Kangaspuro (Alexanderinstitutet)
  • Postdoktor, Universitetslektor Pia Koivunen (Åbo universitet)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Docent, Akademiforskare Karina Lukin, folkloristik (Helsingfors universitet)
  • Historiker, projektchef Aleksi Mainio (Riksarkivet)
  • Universitetsforskare Simo Mikkonen (Jyväskylä universitet)
  • Assistent professor, Ryska säkerhetspolitik forskning, Mannerheim-allmänning professur Katri Pynnöniemi (Helsingfors universitet och Försvarshögskolan)
  • Servicechef Irma Reijonen (Nationalbiblioteket)
  • Professor Sanna Turoma (Tammerfors universitet)
  • Professor Johanna Viimaranta, Ryska språket och litteraturen (Helsingfors universitet)
  • Forskningschef Joni Virkkunen, samhällsvätenskap (Östra Finlands universitet)
  • Biblioteksamanuens Emilia Karjalainen (Helsingfors universitet)

Delegationen för digital humaniora inledde sin verksamhet i början av 2019. Delegationens uppgift är att följa upp genomförandet av Nationalbibliotekets policy för digital humaniora och vid behov ta ställning till riktlinjer inom policyn.

Delegationen bedömer också hur kompatibla Nationalbibliotekets datatjänster är med metoder inom digital humaniora. Man diskuterar arbetsfördelningen med organisationer som ingår i delegationen för att säkerställa att överlappande arbete inte utförs. Delegationen följer upp aktuella fenomen inom forskningsområdet och informerar experterna vid Nationalbiblioteket om dem.

  • Akademiprofessor Hannu Salmi, kulturhistoria (Åbo universitet)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Specialsakkunnig Tuomas J. Alaterä, samhällsvetenskaper, forskningsdatatjänster (Dataarkivet, Tammerfors universitet)
  • Informationsspecialist Jussi-Pekka Hakkarainen (Nationalbiblioteket)
  • Forskningsdirektör Päivi Happonen, arkiv, utvecklings samarbete (Riksarkivet)
  • Biträdande professor Tuomas Harviainen, informationsforskning (Tammerfors universitet )
  • Servicedirektör Kristiina Hormia-Poutanen (Nationalbiblioteket)
  • Planeringschef Minna Kaukonen (Nationalbiblioteket)
  • Biträdande professor Leo Lahti, Datavetenskap, öppen vetenskap (Åbo universitet)
  • Professor Mikko Laitinen, datalingvistisk språksociologi, data från sociala medier (Östra Finlands universitet)
  • Utvecklingschef Mikko Lappalainen (Nationalbiblioteket)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Forskningsdirektör Krister Lindén, digital humaniora, språkteknologi  (Helsingfors universitet, Språkbanken i Finland)
  • Biträdande professor Eetu Mäkelä, digital humaniora (Helsingfors universitet)
  • Servicechef Susanna Nykyri (Tammerfors universitet biblioteket)
  • Docent, utvecklingschef  Jessica Parland-von Essen, historia (CSC)
  • Servicechef Irma Reijonen (Nationalbiblioteket)
  • Publikationschef Sami Syrjämäki (Vetenskapliga samfundens delegation)
  • Forskningsdirektör Noora Talsi (XAMK)
  • Staff scientist Jouni Tuominen, datavetenskap (Aalto-universitetet)
  • Akademiforskare Kaisa Vehkalahti, Historia (Uleåborgs universitet)
  • Ledande vetenskapsrådgivare Risto Vilkko, strategisk forskning, forskningspolitik (Finlands Akademi)
  • Professor Petri Ylikoski, Sociologi (Helsingfors universitet)
  • Informationsspecialist Tarja Mäkinen (Helsingfors universitet)

Annat nationellt samarbete

Informationsförsörjningskommittén

Det digitala bibliotekets servicehelhet består i dag av många applikationer. Det krävs en stor mängd allmänna och biblioteksbranschspecifika standarder för att det t.ex. ska gå att effektivt överföra dokument och metadata från ett system till ett annat.

Informationsförsörjningskommittén lyder under SFS och har två uppgifter: att organisera Finlands deltagande i utvecklingen av informationssektorns ISO-standarder och att ansvara för översättningen av dem. Nationalbiblioteket är ordförande för kommittén.

Informationsförsörjningskommitténs wiki-sida

Projektet Kotoistus

Kotoistus arbetar för att göra det möjligt att enkelt använda informationssystem på alla Finlands nationalspråk.

Kotoistus gör upp anvisningar och skapar normer för språk och kultur som företag och andra utvecklare av program och tjänster kan tillämpa. Projektet ansvarar t.ex. för Finlands deltagande i Unicode-konsortiets verksamhet. Projektet ska också sprida information om de normer projektet ansvarar för och säkerställa att de tillämpas korrekt. De anvisningar som Kotoistus gör upp tillämpas i stor utsträckning också i bibliotekens system.

Projektet Kotoistus webbplats

Nationalbibliotekets arbetsgrupp för nätverksstandarder inom informationsförsörjningen KATVE

KATVE:s uppgift är att ge anvisningar för hur nätverksstandarderna inom informationsförsörjning ska tillämpas nationellt.

KATVE:s webbplats

Internationellt samarbete

Nationalbiblioteket deltar aktivt i bibliotekssektorns internationella nätverk. Vi delar öppet med oss av vår kompetens i olika samarbetsforum, framför allt för att utveckla elektroniska verksamhetsmiljöer.

Vi deltar i många EU-projekt genom att spara europeiskt kulturarv i digitalt format. Därmed främjar vi medborgarnas möjligheter att bekanta sig med världens kulturhistoriska skatter.

Nationalbiblioteket är också representerat i sex av IFLA:s sektioner och vi är en mycket aktiv aktör i det internationella arbretet för utvecklande av öppen källkod och metadata. Vi förmedlar nationellt digitaliserat material till European och World Digital Library och deltar aktivt i nationell och internationell verksamhet för att främja bibliotekens och minnesorganisationernas upphovsrättsfrågor.

Nationalbiblioteket samarbetar aktivt i följande centrala organisationer inom biblioteksväsendet:

  • Bibliotheca Baltica - Samarbetsorgan för biblioteken i östersjöländerna
  • CDNL - Conference of Directors of National Libraries – Samarbetsorgan för ledare för världens nationalbibliotek
  • CENL -  Conference of European National Librarians – Samarbetsorgan för ledare för Europas nationalbibliotek
  • CERL - Consortium of European Research Libraries – Konsortiet för Europas forskningsbibliotek
  • IIPC - International Internet preservation Consortium
  • IFLA - The International Federation of Library Associations and Institutions – världsorganisation för biblioteksväsendet
  • LIBER -  Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche – förbundet för Europas vetenskapsbibliotek
  • MinervaEC - Ministerial Network for Valorising
  • NORON - samarbetsorgan för de nordiska stats- och nationalbibliotekens chefer
  • OCLC - Online Computer Library Consortium
  • SVUC - Scandinavian Virtual Union Catalogue – De nordiska ländernas samarbetsorgan för samkataloger
  • The European Library - De europeiska nationalbibliotekens gemensamma portal