Utställningen Människan och naturen öppnar upp perspektiv på finländarnas förhållande till naturen

Man ansåg förr att naturfenomen orsakas av gudar och magiska krafter. Den första någorlunda vetenskapliga världsförklaringen uppstod genom antikens elementlära.

Nationalbiblioteks utställning  skildrar förhållandet mellan människa och natur samt hur uppfattningen om naturen utvecklas ur fyra perspektiv; de klassiska elementen land, vatten, luft och eld. I utställningen granskar experter inom olika naturvetenskaper forskning och sinnebilder i anknytning till dessa element med hjälp av Nationalbibliotekets samlingar och några inlånade objekt från kultur- och vetenskapsinstitut.

Nationalbiblioteks skatter – såväl böcker, tidskrifter som mindre tryckalster – visas främst ur Nationalsamlingen, eftersom fokus i utställningen ligger på den finska naturen. Utställningen erbjuder också smakprov från en manuskriptsamling, Nationella ljudinspelningsarkivet och den europeiska forskningen sedan 1500-talet.

Utställningens pärlor från olika århundraden

Till utställningens pärlor hör Elias Til-Landz Förteckning över växter i Åbonejden från 1683. Den första upplagan av verket utkom redan 1673 och var den första publikationen om den finländska naturen. Elias Til-Landz var professor i medicin vid Åbo akademi.

Theon Alexandrinus verk In Claudii Ptolemaei magnam constructionem commentariorum libri 11, tryckt 1538, är ett av de äldsta på utställningen. Almagest av Klaudios Ptolemaios, som utkom omkring 150, var en grundläggande handbok i astronomi på sin tid och den dominerade världsbilden i ett och ett halvt årtusende. Den upplaga på grekiska som ligger framme trycktes i Basel 1538.

Jonas Hahns verk Ytterligare tilökning wid den förnyade Johan Månssons siö-märkes-bok eller des Uplifwade aska år 1748” är från 1751. I boken presenterar kaptenlöjtnant Jonas Hahn en ny version av kapten Johan Månssons bok om sjöfart från 1644.

Framme ligger också det berömda meteorologiska verket Atmospheric circulation systems (Erik Palmén & Chester W. Newton) från 1969. Erik Palmén är kanske den mest kända finländska meteorologiforskaren. Hans och Chester W. Newtons verk används fortsättningsvis som lärobok i branschen runtom i världen.

Arbetsgrupp för utställningen

Initiativtagare till utställningen: professor, överbibliotekarie Cecilia af Forselles

Ordförande: professor Jouko Rikkinen (Helsingfors universitet).

Medlemmar: filosofie doktor Elise Garritzen (Helsingfors universitet), forskardoktor Heli Huhtamaa (Berns universitet), docent i astronomi Hannu Karttunen (Åbo universitet), filosofie doktor, teknologie doktor Johan Stén (Helsingfors universitet), filosofie doktor, docent Allan Tiitta (Helsingfors universitet) och professor emeritus Nils Erik Villstrand (Åbo Akademi).

Nationalbibliotekets samlingsexpert: Jaakko Tahkokallio

Utställningsarkitekt och utställningens visuella intryck: Maara Kinnermä

Konservator: Marleena Vihakara

Utställningskoordinator: Marjut Hjelt

Nationalbibliotekets kommunikation: Katri Nissilä, Marko Oja, Mia Mansare, Tiina Lehmikoski-Pessa, Teemu Kokkonen

Videor: Unigrafia

Förfrågningar: kk-viestinta@helsinki.fi