Hemligt blir offentligt - Nationalbiblioteket digitaliserar sin samling av klandestin litteratur

Nationalbibliotekets samlingar innehåller 55 manuskript som representerar hemlig, filosofisk litteratur skriven på 1600- och 1700-talen och som spreds under jord. Nu har denna uppsättning material som kallas klandestin manuskriptsamling, digitaliserats och öppnats för fri användning i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi.

Termen klandestin, på franska clandestine hänvisar till det hemliga, kamouflerade och särskilt det otillåtna. Klandestin litteratur avser otillåten "underjordisk" filosofisk litteratur som på grund av sitt innehåll inte skulle ha fått tillstånd att tryckas på 1600- och 1700-talet i Europa. Det filosofiska hänvisar i första hand till motstånd mot religion och kyrka såväl som till litteratur som är kritisk mot den rådande samhällsordningen, monarkin. Av denna anledning cirkulerade den bland de lärda som manuskript som kopierades och spriddes vidare under disken i bokhandeln och från hand till hand.

År 1833 fick det dåvarande Kejserliga Alexanders Universitet i Helsingfors en betydande bokdonation från S:t Petersburg som kompensation för samlingarna som förstördes i Åbo brand. Kärnan i donationen bestod av diplomaten av Johann Albrecht von Korffs (1697–1766) bibliotek, som Katarina den stora hade löst ut honom. Biblioteket speglar von Korffs ganska excentriska karaktär som bibliofil, där innehållet bland annat består av totalt 55 titlar i så kallad klandestin filosofisk litteratur på franska, tyska och latin. 

Digitaliseringen av de handskrivna klandestina texterna kunde inte utföras som OCR-teckenläsning som hör till Nationalbibliotekets normala digitaliseringsprocess, så materialet finns nu bara i bilder. Avsikten är att i ett senare projekt använda Transkribus-metoden i teckenläsningen av materialet, vilken lämpar sig för handskrivna texter och att testa dess lämplighet för Nationalbibliotekets digitaliseringsprocess.

För närvarande finns 384 manuskript klassificerade som klandestin i europeiska bibliotek, främst i Frankrike. Därmed är Nationalbibliotekets samling med 55 titlar exceptionellt betydelsefull och att få den på webben är en internationell kulturgärning. Nationalbibliotekets digitaliseringsarbete var möjligt tack vare en privat donator.

Mika Hakkarainen, ledande informationsspecialist, presenterar helheten mer i detalj på Vetenskapsdagarna i S:t Michel den 14 april. Programmet för det öppna och avgiftsfria webbevenemanget finns på adressen muc.fi/tieteenpaivat.

De digitaliserade materialen är fritt tillgängliga för alla i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi: https://digi.kansalliskirjasto.fi/collections?id=601&set_language=sv

Mer information:
Mika Hakkarainen, ledande informationsspecialist
mika.hakkarainen@helsinki.fi
02941 40950