Gamla kartor väcker intresse – samarbetsprojekt kring sökbarhet av Finlands kartor

Nu är det ännu enklare än tidigare att hitta Finlands kartor på nätet. Nationalbiblioteket deltog i en utredning av Lantmäteriverket som lett till förbättrad sökbarhet av och informationssökning kring gamla finländska kartor.

Utredningsarbetet under ledning av Antti Jakobsson har resulterat i kartförteckningar som visar vilka kartor och kartserier som finns och var man hittar dem. Öppet tillgängliga förteckningar hjälper till exempel forskare, historiker och hobbyentusiaster att hitta rätt karta. Finlands kartor är en nationell skatt som är viktig att bevara och tillgängliggöra.

Finland kom med på Europas karta i slutet av 1400-talet. Nationalbiblioteket har enorma kartsamlingar men utredningen visade att det fortfarande är delvis utmanande att hitta kartorna på grund av det omfattande metadataarbetet. Alla kartor är inte heller digitaliserade.

Nationalbibliotekets omfattande kartsamlingar från 1500-talet till i dag

”Kartsamlingen i vår nationalsamling omfattar material från 1500-talet till i dag och innehåller cirka 90 000 kartblad. Till samlingens äldsta kartblad hör översiktskartor som tryckts i utlandet och kartor över Finland från 1600-talet”, berättar servicedirektör Johanna Lilja. Friexemplar av kartor har erhållits från och med början av 1800-talet och samlingen har kompletterats med donationer och inköp. Utöver Nationalsamlingens kartsamling har Nationalbiblioteket bland annat A.E. Nordenskiölds material som klassas som världsarv och det Slaviska bibliotekets kartsamlingar.

Största delen av de fysiska kartorna är avsedda endast för användning i specialläsesalen, men ett representativt urval av de digitaliserade kartorna i Nationalbibliotekets kartsamling finns tillgängligt på nätet i tjänsten Doria och i Finna.fi där man också hittar ett betydande antal kartor från andra organisationer.

”I söktjänsten Finna.fi som sammanför finländska kultur- och vetenskapsmaterial finns för närvarande nästan 9 000 kartor som är fritt tillgängliga på nätet. Tack vare det öppna gränssnittet kan de också användas på andra plattformar. För att det ska gå att hitta materialet på ett tillförlitligt sätt behövs metadata. I synnerhet exakta lokaliseringsuppgifter och beständiga identifierare är mycket viktiga”, säger serviceplanerare Susanna Eklund på Nationalbiblioteket.

Mer digitalisering och noggrannare beskrivande metadata

Nationalbiblioteket sammanställer för tillfället sin digitaliseringsplan för åren 2021–2024 och kommer att beakta diskussionen kring kartornas sökbarhet i den. Digitaliserat material går ändå inte att hitta på nätet om det inte har försetts med tillräckligt noggranna beskrivande metadata. ”Bland annat genom så kallade maskinläsbara ontologier kan man förbättra kartornas sökbarhet och identifikation av kopplingar mellan dem. Flerspråkiga ontologier gör det möjligt att hitta information över språkgränserna och gagnar utvecklingen av nya sökprogram”, berättar Nationalbibliotekets utvecklingschef Mikko Lappalainen som specialiserat sig på beskrivande metadata.

”Förhoppningsvis ger denna utredning upphov till ett projekt med så bred bas som möjligt för att förbättra de gamla kartornas sökbarhet och tillgänglighet. Det här skulle det finnas behov av både i Finland och utomlands”, konstaterar utvecklingschef Tomi Ahoranta vid Nationalbiblioteket.