Den första utredningen om Nationalbibliotekets koldioxidavtryck är här
Enligt utredningen uppstod största delen av Nationalbibliotekets utsläpp år 2019 av fastigheternas energianvändning och anskaffningar. Under de kommande åren vill biblioteket utreda bland annat koldioxidavtrycket för digitala tjänster och digitalisering. För detta krävs ett nära samarbete med Helsingfors universitet och IT-centret för vetenskap CSC.
Våren 2021 inledde Nationalbiblioteket arbetet med att beräkna sitt koldioxidavtryck. Syftet med detta var att ta reda på vilka data om verksamhetens koldioxidavtryck som finns tillgängliga idag. Dessutom ville man göra det enklare att slå fast vilka åtgärder som behövs för att Nationalbiblioteket ska bli koldioxidneutralt senast år 2030. Målet om koldioxidneutralitet senast år 2030 finns med i Nationalbibliotekets program för hållbar utveckling och ligger i linje med Helsingfors universitets motsvarande målsättningar .
Fastigheternas energianvändning står för två tredjedelar av utsläppen
Utredningen genomfördes av en arbetsgrupp som bestod av Nationalbibliotekets personal och där även Virpi Kuitto, hållbarhetsexpert vid Helsingfors universitet ingick. Arbetsgruppen hade som mål att komma med en första beräkning av bibliotekets koldioxidavtryck för de delar av verksamheten där data är enkelt tillgängliga. Därutöver ville gruppen öka Nationalbibliotekets egen förståelse för och kunskap om hur den verksamhetens ekologiska hållbarhet kan beräknas. Gruppen ville dessutom ta reda på vilka verktyg som finns tillgängliga för beräkning av utsläpp. Utifrån detta försökte man bilda sig en uppfattning om de frågor där organisationen behöver ta hjälp av utomstående experter.
Enligt den beräkning som gjordes i utredningen uppgick helhetssiffran för bibliotekets utsläpp år 2019 till 1 018 tCO2e. Två tredjedelar av utsläppen utgörs av fastigheternas energianvändning. Näst mest, dvs. cirka 21 procent av utsläppen, uppstår till följd av inköp, främst inköp av ICT-tjänster och biblioteksmaterial. Utsläppen från digitalisering och de digitala tjänster som biblioteket själv producerar är inte medräknade.
Att utreda koldioxidavtrycket för digitala tjänster kräver samarbete
En av utredningens viktigaste slutsatser var att vi med dagens data ännu inte kan komma på djupet med koldioxidavtrycket för de digitala tjänsterna som helhet. En central del av Nationalbibliotekets verksamhet är digitalisering och att producera digitala tjänster för det finländska biblioteks-, arkiv- och museifältet. För att utreda utsläppen från den digitala infrastrukturen krävs ett nära samarbete med både Helsingfors universitet och IT-centret för vetenskap CSC.
– Utredningen gav oss en bättre förståelse om hur utsläppen kan beräknas och vad vi kan utgå ifrån i vår planering för att minska dem – även om samtliga data ännu inte fanns tillgängliga, summerar en av arbetsgruppens medlemmar, planerare Susanna Eklund, rapportens betydelse för Nationalbiblioteket.
Nationalbiblioteket är en del av Helsingfors universitet och kan därför inte direkt påverka energikällorna för uppvärmning och el, men biblioteket fortsätter att arbeta mot det gemensamma målet om koldioxidneutralitet. Även i vår praxis för inköp och resor stödjer vi oss på universitetets riktlinjer. För att kunna ta hänsyn till det ekologiska perspektivet i Nationalbibliotekets egna digitala tjänster krävs att vi utvecklar vår kompetens inom Green ICT och Sustainable Web Design.
Kulturarvssektorn producerar mervärde för samhället
När man beräknar utsläppen för såväl Nationalbiblioteket som andra aktörer inom kulturarvssektorn bör man också beakta den kontext där utsläppen uppstår. Våra tjänster som produceras centraliserat med offentlig finansiering skapar mervärde ur ett kulturellt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Till exempel öppet tillgängliga material och forskningsrön ökar jämlikheten och stärker det demokratiska samhället.
– Kulturarvsorganisationernas grundläggande uppgifter bidrar i sig till social och kulturell hållbarhet, men det är av främsta vikt att tjänsterna produceras på ett sätt som också är ekologiskt hållbart. Att minska koldioxidavtrycket är en av de viktigaste åtgärderna i sammanhanget. Det är fint att vi på Nationalbiblioteket har kommit igång med detta arbete, säger Susanna Eklund.
Nationalbibliotekets utredning av koldioxidavtrycket finns att läsa i sin helhet i publikationsarkivet Doria.
Mer information:
- Helsingfors universitet publicerade sin färdplan för ett koldioxidneutralt universitet 2030 i april 2023.
- Nationalbibliotekets program för hållbar utveckling (publicerat 2021): Ambitiösa mål mot hållbar förändring.
- Mer information om Nationalbibliotekets hållbarhets- och ansvarsarbete.
