Hoppa till huvudinnehåll

Nätverksarbete

För samarbeten som är förknippade med nationella tjänster och produceras av Nationalbiblioteket har vi skapat diskussioner och mekanismer som främjar nätverkande, till exempel råd, styrgrupper och konsortier.
Innehållsförteckning

För att verksamheten ska bli framgångsrik ska bibliotekets styrelse och experter regelbundet utvärdera och utveckla samarbetet och dess strukturer med intressegrupper. Samarbetet sker med hjälp av olika nätverk och vi strävar efter planerad, öppen och interaktiv verksamhet.

Styrsystem för bibliotekens gemensamma tjänster

Nationalbiblioteket erbjuder nationella infrastrukturtjänster särskilt för biblioteksnätet, men även för andra organisationer. De nationella tjänsternas styrsystem garanterar att dessa organisationer kan delta i utvecklingen av tjänsterna och beslutstagandet kring dem. Styrsystemet fastställer parternas roller genom att stärka dialogen mellan styr- och expertgrupperna. En viktig målsättning är att främja tjänsternas inbördes koordination och verksamhetens transparens. Styrsystemet är en av de centrala formerna för nätverkssamarbete och interaktiva kanalerna mellan Nationalbiblioteket och biblioteksnätet.

  • Styrsystemet består av tre styrgrupper som styr tjänsterna samt av styrgrupperna för de viktigaste projekten. Medlemmarna i styrgrupperna är representanter för de organisationer och intressegrupper som är delaktiga i tjänsterna. Sekreterare för styrgruppen är en expert från Nationalbiblioteket och ordföranden för styrgruppen väljs bland de representerade organisationerna. Styrgruppernas uppgift är att dra upp riktlinjer för utveckling av tjänsterna, följa upp framstegen och fungera som en länk till de beslutande organen hos intressegrupperna och de organisationer som styrgrupperna representerar.
  • Styrgruppen för FinELib styr tjänsten för anskaffning av nätmaterial.
  • Styrgruppen för informationshantering (THORY) styr utvecklingen av metadataresurserna Melinda och ARTO, publikationsarkivtjänsterna och portaltjänsten Nelli. Vid sidan av styrgruppen för informationshantering verkar expertgruppen för publikationsarkiv och expertgruppen för beskrivande metadata KUMEA.
  • Finna-konsortiegruppen styr utvecklingen av NDB-kundgränssnittet Finna. Vid sidan av styrgruppen verkar arbetsgruppen för den nationella vyn samt användbarhetsgruppen.
  • Finto-styrgruppen styr Finto-ontologins utvecklingsprojekt.

Sektorernas råd/konsortier

Regelbundna sektormöten fungerar som ett samarbetsverktyg mellan Nationalbiblioteket och kundbiblioteken. Kundbiblioteken representeras av ordföranden och sekreterare i bibliotekssektorernas råd.

Rådet för Finlands universitetsbibliotek

Rådet för Finlands universitetsbibliotek är ett organ som koordinerar och utvecklar nätverkssamarbetet mellan universitetsbiblioteken. I rådet finns alla universitetsbibliotek, Nationalbiblioteket och Depåbiblioteket representerade.

AMKIT-konsortiet

Yrkeshögskolornas bibliotekssamarbetskonsortium (AMKIT) koordinerar samarbetet mellan yrkeshögskolornas bibliotek.

Rådet för de allmänna biblioteken

Rådet för de allmänna biblioteken koordinerar samarbetet mellan de allmänna biblioteken som representerar de allmänna biblioteken i biblioteksnätet.

Rådet för specialbibliotek

Specialbiblioteken och informationstjänsterna utgör tillsammans ett nätverk som årligen utser ett råd för specialbibliotek om minst 10 medlemmar. Rådet för specialbibliotek (EriK) koordinerar det interna fältet, fungerar som förhandlingspartner och kontakt i frågor som rör specialbibliotekens synpunkter och behov.

Tjänstekonsortier

FinELib

Det nationella elektroniska biblioteket FinELib är ett konsortium som består av finska universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek. FinELib förvärvar internationellt och inhemskt elektroniskt material på ett konkurrenskraftigt sätt, säkerställer tillgång till mångsidigt e-material av hög kvalitet samt främjar användningen av det i forskning, utbildning, vid inlärning och allmän informationstillgång. 

FinELib förhandlar användaravtal för elektroniskt material centraliserat till sina medlemsgemenskaper. Verksamheten är baserad på nationellt och internationellt samarbete och regelbunden utveckling.

Mer information om FinELib-konsortiet (kiwi.fi)

Linnea2 

Linnea2:  Linnea2-konsortiet är en förening som grundades av universiteten, Riksdagsbiblioteket och Depåbiblioteket år 2000 vars uppgift är att hantera konsortiemedlemmarnas gemensamma bibliotekssystem. Systemet består av programmen Voyager och Aleph, en server som ägs och underhålls av CSC samt användartjänster. Med systemet upprätthålls bibliotekskataloger samt Nationalbibliotekets nationella kataloger och samkataloger.    

Mer information om Linnea2-konsortiet  (kiwi.fi)

Delegationer

Vid Nationalbiblioteket finns tre delegationer och avsikten är att utveckla tjänster i samarbete med forskarsamhällen.

Humanistiska delegationen grundades 2013 på beslut av styrelsen. Delegationens uppgift är att öka interaktiviteten mellan biblioteket och forskarsamhället. Målet är att utveckla biblioteket och bibliotekstjänsterna för att de ska vara så relevanta som möjligt för forskning och utbildning. Delegationen strävar även efter att påverka den riksomfattande politiken för tillgång till forskningsinformation och -material. I delegationen finns representanter från humanistisk forskning och utbildning från olika delar av Finland.

Medlemmarna:

  • Ledande informationsspecialist Harri Ahonen (Nationalbiblioteket)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Akademiprofessor Sara Heinämaa, filosofi (Jyväskylä universitet)
  • Biträdande professor Johanna Ilmakunnas, nordisk historia (Åbo Akademi)
  • Biträdande professor Anu Lahtinen, (Helsingfors universitet)
  • Docent Tuija Laine, (Helsingfors universitet)  
  • Bibliotekarie Tarja Lehtinen (Nationalbiblioteket)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Professor Marjaana Niemi, (Tammerfors universitet)
  • Docent, universitetslektor Aino Mäkikalli, (Åbo universitet)
  • Informationsspecialist Tarja Mäkinen (Nationalbiblioteket)
  • Professor Matti Peikola, (Åbo universitet)
  • Professor Petteri Pietikäinen,  (Uleåborgs universitet)
  • Docent, forskningschef Ilona Pikkanen, historia (Finska Litteratursällskapet)
  • Docent, universitetslektor Raija Sarasti-Wilenius, Latin och romersk litteratur (Helsingfors universitet)
  • Äldre forskare Jaakko Tahkokallio (Nationalbiblioteket)
  • Docent, universitetslektor Juha Torvinen, musikvetenskap (Helsingfors universitet)

Slaviska bibliotekets delegation grundades 2004. Delegationens uppgift är att främja samarbetet mellan slaviska biblioteket och närbelägna forskningsinstitut och läroämnen. Målet är att stödja slaviska bibliotekets samlings- och anskaffningspolitiska hållning, utveckla tjänster och påverka utvecklingen av områdets forskningspremisser.  Delegationens medlemmar är representanter från forskningsinstitut och läroämnen som är nära förknippade med slaviska biblioteket.

  • Äldre forskare, Universitetslektor, Biträdande direktör Sari Autio-Sarasmo (Alexanderinstitutet)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Professor Tomi Huttunen, Rysk litteratur och kultur (Helsingfors universitet)
  • Professor, Forskningsdirektör Markku Kangaspuro (Alexanderinstitutet)
  • Postdoktor, Universitetslektor Pia Koivunen (Åbo universitet)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Docent, Akademiforskare Karina Lukin, folkloristik (Helsingfors universitet)
  • Historiker, projektchef Aleksi Mainio (Riksarkivet)
  • Universitetsforskare Simo Mikkonen (Jyväskylä universitet)
  • Assistent professor, Ryska säkerhetspolitik forskning, Mannerheim-allmänning professur Katri Pynnöniemi (Helsingfors universitet och Försvarshögskolan)
  • Servicechef Irma Reijonen (Nationalbiblioteket)
  • Professor Sanna Turoma (Tammerfors universitet)
  • Professor Johanna Viimaranta, Ryska språket och litteraturen (Helsingfors universitet)
  • Forskningschef Joni Virkkunen, samhällsvätenskap (Östra Finlands universitet)
  • Biblioteksamanuens Emilia Karjalainen (Helsingfors universitet)

Delegationen för digital humaniora inledde sin verksamhet i början av 2019. Delegationens uppgift är att följa upp genomförandet av policyn för digital humaniora vid Nationalbiblioteket och vid behov ta ställning till riktlinjer inom policyn. Dessutom bedömer delegationen kompatibiliteten för Nationalbibliotekets datatjänster i relation till metoder inom digital humaniora och diskuterar arbetsfördelningen med organisationer som ingår i delegationen för att kunna säkerställa att överlappande arbete inte utförs. Delegationen följer upp aktuella fenomen inom forskningsområdet och informerar experterna vid Nationalbiblioteket om dem.

  • Akademiprofessor Hannu Salmi, kulturhistoria (Åbo universitet)
  • Professor, Direktör Cecilia af Forselles (Nationalbiblioteket) – Biträdande biblioteksdirektör Liisa Savolainen
  • Specialsakkunnig Tuomas J. Alaterä, samhällsvetenskaper, forskningsdatatjänster (Dataarkivet, Tammerfors universitet)
  • Informationsspecialist Jussi-Pekka Hakkarainen (Nationalbiblioteket)
  • Forskningsdirektör Päivi Happonen, arkiv, utvecklings samarbete (Riksarkivet)
  • Biträdande professor Tuomas Harviainen, informationsforskning (Tammerfors universitet )
  • Servicedirektör Kristiina Hormia-Poutanen (Nationalbiblioteket)
  • Planeringschef Minna Kaukonen (Nationalbiblioteket)
  • Biträdande professor Leo Lahti, Datavetenskap, öppen vetenskap (Åbo universitet)
  • Professor Mikko Laitinen, datalingvistisk språksociologi, data från sociala medier (Östra Finlands universitet)
  • Utvecklingschef Mikko Lappalainen (Nationalbiblioteket)
  • Servicedirektör Johanna Lilja (Nationalbiblioteket)
  • Forskningsdirektör Krister Lindén, digital humaniora, språkteknologi  (Helsingfors universitet, Språkbanken i Finland)
  • Biträdande professor Eetu Mäkelä, digital humaniora (Helsingfors universitet)
  • Servicechef Susanna Nykyri (Tammerfors universitet biblioteket)
  • Docent, utvecklingschef  Jessica Parland-von Essen, historia (CSC)
  • Servicechef Irma Reijonen (Nationalbiblioteket)
  • Publikationschef Sami Syrjämäki (Vetenskapliga samfundens delegation)
  • Forskningsdirektör Noora Talsi (XAMK)
  • Staff scientist Jouni Tuominen, datavetenskap (Aalto-universitetet)
  • Akademiforskare Kaisa Vehkalahti, Historia (Uleåborgs universitet)
  • Ledande vetenskapsrådgivare Risto Vilkko, strategisk forskning, forskningspolitik (Finlands Akademi)
  • Professor Petri Ylikoski, Sociologi (Helsingfors universitet)
  • Informationsspecialist Tarja Mäkinen (Helsingfors universitet)

Annat nationellt samarbete

Informationsförsörjningskommittén

Digitala biblioteket är i dag en miljö med många applikationer. Det krävs en stor mängd allmänna standarder och standarder specifika för biblioteksbranschen för att det t.ex. ska gå att effektivt överföra dokument och metadata från ett system till ett annat.

Informationsförsörjningskommittén lyder under SFS och organiserar Finlands deltagande i utvecklingen av informationssektorns ISO-standarder och ansvarar för översättningen av dem. Nationalbiblioteket är ordförande för kommittén.

Informationsförsörjningskommitténs wiki-sida

Projektet Kotoistus

Kotoistus arbetar för att det ska gå att använda informationssystemen på ett naturligt sätt på alla Finlands nationalspråk.

Kotoistus gör upp anvisningar och skapar normer som gäller språk och kultur och som företag och andra utvecklare av program och tjänster kan tillämpa. Projektet ansvarar t.ex. för Finlands deltagande i Unicode-konsortiets verksamhet. Projektet ska också sprida information om de normer projektet ansvarar för och säkerställa att de tillämpas korrekt. De anvisningar som Kotoistus gör upp tillämpas i stor utsträckning också i bibliotekens system.

Projektet Kotoistus webbplats

Nationalbibliotekets arbetsgrupp för nätverksstandarder inom informationsförsörjningen KATVE

KATVE har till uppgift att ge anvisningar för hur nätverksstandarderna inom informationsförsörjningen ska tillämpas nationellt.

KATVEs webbplats

Internationellt samarbete

Nationalbiblioteket deltar aktivt i bibliotekssektorns internationella nätverk. Vi delar öppet vår kompetens på samarbetsforum, framför allt för att utveckla elektroniska verksamhetsmiljöer.

Vi deltar i många EU-projekt genom att spara europeiskt kulturarv i digitalt format. Därmed främjar vi medborgarnas möjligheter att bekanta sig med världens kulturhistoriska skatter.

Biblioteket representerat finns i sex av IFLA:s sektioner. Biblioteket är en mycket aktiv aktör i det internationella utvecklingsarbetet av öppen källkod och metadata. Biblioteket förmedlar nationellt digitaliserat material till European och World Digital Library. Biblioteket deltar aktivt i nationell och internationell verksamhet för att främja bibliotekens och minnesorganisationernas upphovsrättsfrågor.

Nationalbiblioteket samarbetar aktivt i följande centrala organisationer inom biblioteksväsendet:

  • Bibliotheca Baltica - Samarbetsorgan för biblioteken i östersjöländerna
  • CDNL - Conference of Directors of National Libraries – Samarbetsorgan för ledare för världens nationalbibliotek
  • CENL -  Conference of European National Librarians – Samarbetsorgan för ledare för Europas nationalbibliotek
  • CERL - Consortium of European Research Libraries – Konsortiet för Europas forskningsbibliotek
  • IIPC - International Internet preservation Consortium
  • IFLA - The International Federation of Library Associations and Institutions – världsorganisation för biblioteksväsendet
  • LIBER -  Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche – förbundet för Europas vetenskapsbibliotek
  • MinervaEC - Ministerial Network for Valorising
  • NORON - samarbetsorgan för chefer för nordiska stats- och nationalbiblioteken
  • OCLC - Online Computer Library Consortium
  • SVUC - Scandinavian Virtual Union Catalogue – De nordiska ländernas samarbetsorgan för samkataloger
  • The European Library - De europeiska nationalbibliotekens gemensamma portal
Indextermer