För att verksamheten ska bli framgångsrik ska bibliotekets styrelse och experter regelbundet utvärdera och utveckla samarbetet och dess strukturer med intressegrupper. Samarbetet sker med hjälp av olika nätverk och vi strävar efter planerad, öppen och interaktiv verksamhet.
Nationalbiblioteket erbjuder nationella infrastrukturtjänster särskilt för biblioteksnätet, men även för andra organisationer. De nationella tjänsternas styrsystem garanterar att dessa organisationer kan delta i utvecklingen av tjänsterna och beslutstagandet kring dem. Styrsystemet fastställer parternas roller genom att stärka dialogen mellan styr- och expertgrupperna. En viktig målsättning är att främja tjänsternas inbördes koordination och verksamhetens transparens. Styrsystemet är en av de centrala formerna för nätverkssamarbete och interaktiva kanalerna mellan Nationalbiblioteket och biblioteksnätet.
Regelbundna sektormöten fungerar som ett samarbetsverktyg mellan Nationalbiblioteket och kundbiblioteken. Kundbiblioteken representeras av ordföranden och sekreterare i bibliotekssektorernas råd.
Rådet för Finlands universitetsbibliotek är ett organ som koordinerar och utvecklar nätverkssamarbetet mellan universitetsbiblioteken. I rådet finns alla universitetsbibliotek, Nationalbiblioteket och Depåbiblioteket representerade.
Yrkeshögskolornas bibliotekssamarbetskonsortium (AMKIT) koordinerar samarbetet mellan yrkeshögskolornas bibliotek.
Rådet för de allmänna biblioteken koordinerar samarbetet mellan de allmänna biblioteken som representerar de allmänna biblioteken i biblioteksnätet.
Specialbiblioteken och informationstjänsterna utgör tillsammans ett nätverk som årligen utser ett råd för specialbibliotek om minst 10 medlemmar. Rådet för specialbibliotek (EriK) koordinerar det interna fältet, fungerar som förhandlingspartner och kontakt i frågor som rör specialbibliotekens synpunkter och behov.
Det nationella elektroniska biblioteket FinELib är ett konsortium som består av finska universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek. FinELib förvärvar internationellt och inhemskt elektroniskt material på ett konkurrenskraftigt sätt, säkerställer tillgång till mångsidigt e-material av hög kvalitet samt främjar användningen av det i forskning, utbildning, vid inlärning och allmän informationstillgång.
FinELib förhandlar användaravtal för elektroniskt material centraliserat till sina medlemsgemenskaper. Verksamheten är baserad på nationellt och internationellt samarbete och regelbunden utveckling.
Mer information om FinELib-konsortiet (kiwi.fi)
Linnea2: Linnea2-konsortiet är en förening som grundades av universiteten, Riksdagsbiblioteket och Depåbiblioteket år 2000 vars uppgift är att hantera konsortiemedlemmarnas gemensamma bibliotekssystem. Systemet består av programmen Voyager och Aleph, en server som ägs och underhålls av CSC samt användartjänster. Med systemet upprätthålls bibliotekskataloger samt Nationalbibliotekets nationella kataloger och samkataloger.
Mer information om Linnea2-konsortiet (kiwi.fi)
Vid Nationalbiblioteket finns tre delegationer: Slaviska bibliotekets delegation, Humanistiska delegationen och Delegationen för digital humaniora. Avsikten är att utveckla tjänster i samarbete med forskarsamhällen.
Humanistiska delegationen grundades 2013 på beslut av styrelsen. Delegationens uppgift är att öka interaktiviteten mellan biblioteket och forskarsamhället. Målet är att utveckla biblioteket och bibliotekstjänsterna för att de ska vara så relevanta som möjligt för forskning och utbildning. Delegationen strävar även efter att påverka den riksomfattande politiken för tillgång till forskningsinformation och -material. I delegationen finns representanter från humanistisk forskning och utbildning från olika delar av Finland.
Slaviska bibliotekets delegation grundades 2004. Delegationens uppgift är att främja samarbetet mellan slaviska biblioteket och närbelägna forskningsinstitut och läroämnen. Målet är att stödja slaviska bibliotekets samlings- och anskaffningspolitiska hållning, utveckla tjänster och påverka utvecklingen av områdets forskningspremisser. Delegationens medlemmar är representanter från forskningsinstitut och läroämnen som är nära förknippade med slaviska biblioteket.
Delegationen för digital humaniora inledde sin verksamhet i början av 2019. Delegationens uppgift är att följa upp genomförandet av policyn för digital humaniora vid Nationalbiblioteket och vid behov ta ställning till riktlinjer inom policyn. Dessutom bedömer delegationen kompatibiliteten för Nationalbibliotekets datatjänster i relation till metoder inom digital humaniora och diskuterar arbetsfördelningen med organisationer som ingår i delegationen för att kunna säkerställa att överlappande arbete inte utförs. Delegationen följer upp aktuella fenomen inom forskningsområdet och informerar experterna vid Nationalbiblioteket om dem.
Digitala biblioteket är i dag en miljö med många applikationer. Det krävs en stor mängd allmänna standarder och standarder specifika för biblioteksbranschen för att det t.ex. ska gå att effektivt överföra dokument och metadata från ett system till ett annat.
Informationsförsörjningskommittén lyder under SFS och organiserar Finlands deltagande i utvecklingen av informationssektorns ISO-standarder och ansvarar för översättningen av dem. Nationalbiblioteket är ordförande för kommittén.
Informationsförsörjningskommitténs wiki-sida
Kotoistus arbetar för att det ska gå att använda informationssystemen på ett naturligt sätt på alla Finlands nationalspråk.
Kotoistus gör upp anvisningar och skapar normer som gäller språk och kultur och som företag och andra utvecklare av program och tjänster kan tillämpa. Projektet ansvarar t.ex. för Finlands deltagande i Unicode-konsortiets verksamhet. Projektet ska också sprida information om de normer projektet ansvarar för och säkerställa att de tillämpas korrekt. De anvisningar som Kotoistus gör upp tillämpas i stor utsträckning också i bibliotekens system.
KATVE har till uppgift att ge anvisningar för hur nätverksstandarderna inom informationsförsörjningen ska tillämpas nationellt.
Nationalbiblioteket deltar aktivt i bibliotekssektorns internationella nätverk. Vi delar öppet vår kompetens på samarbetsforum, framför allt för att utveckla elektroniska verksamhetsmiljöer.
Vi deltar i många EU-projekt genom att spara europeiskt kulturarv i digitalt format. Därmed främjar vi medborgarnas möjligheter att bekanta sig med världens kulturhistoriska skatter.
Biblioteket representerat finns i sex av IFLA:s sektioner. Biblioteket är en mycket aktiv aktör i det internationella utvecklingsarbetet av öppen källkod och metadata. Biblioteket förmedlar nationellt digitaliserat material till European och World Digital Library. Biblioteket deltar aktivt i nationell och internationell verksamhet för att främja bibliotekens och minnesorganisationernas upphovsrättsfrågor.
Nationalbiblioteket samarbetar aktivt i följande centrala organisationer inom biblioteksväsendet: