Scripta Selecta

Kirjoituksia Kansalliskirjaston kokoelmista

Från böcker till skatteräkningar  och  Excel  —  det första året av projektet BOMPAC 

Julkaisupäivä
Kirjoittaja
Robert Stjernberg

Det ERC-finansierade forskningsprojektet Books of The Medieval Parish Church körde igång i början på år 2021. Trots utmaningarna som pandemin och restriktionerna hämtat med sig har vi med kreativitet och gott samarbete redan kommit långt. Att arbeta som teknisk assistent för projektet har varit lärorikt och väckt många frågor angående digitala forskningsmetoders framtid.

 

F.m.II.116 Blad från en gradual (sångbok för katolsk mässa) som användts för att binda in skatteräkningar från Jockas (Juva), Vesulax (Visulahti) och Pellosniemi socknar i Savolax./ Bild: Nationalbiblioteket

F.m.II.116. Blad från en gradual (sångbok för katolsk mässa) som användts för att binda in skatteräkningar från Jockas (Juva), Vesulax (Visulahti) och Pellosniemi socknar i Savolax. / Bild: Nationalbiblioteket

Forskningsprojektet Books of the Medieval Parish Church(BOMPAC) körde igång i början av år 2021. Projektet startade under osäkra förhållanden då coronasituationen än en gång förvärrats och flyttat stora delar av arbetslivet till distans. Detta gällde för projektets del rekryteringar och möten såväl som största delen av själva jobbet. Men med lite kreativitet kunde dock allting köra igång som planerat. Detta innebar allt från möten med takeaway-lunch utomhus till fredagskaffe och Powerpoint-presentationer via Zoom. Det viktigaste var hur som helst att vi hade möjlighet att träffas med vårt lilla team några gånger även utanför den digitala världen.  

BOMPAC studerar produktionen och spridningen av medeltida böcker. Hurdana böcker som fanns i sockenkyrkorna, varifrån de kom och hur de spreds i det svenska riket. Orsaken till att en studie av detta slag överhuvudtaget är möjlig är den stora mängden bevarade medeltida fragment på det finska Nationalbiblioteket samt i Sveriges Riksarkiv. I Finland och Sverige finns nämligen en av de största samlingarna av medeltida bokfragment härstammande från sockenkyrkor i Europa. På grund av de jämförelsevis små mängderna av motsvarande bevarat material utanför Norden, samt forskningsläget, är många av de frågorna som projektet ställer ännu obesvarade.  

Den främsta orsaken till de exceptionellt stora mängderna bevarade bokfragment från det medeltida Sverige är reformationen och Gustav Vasa. I och med brytningen med påven i Rom och reformerandet av den svenska kyrkan, ansågs en stor del av sockenkyrkornas katolska litteratur onödig. Detta gick hand i hand med Gustav Vasas uppbyggande av Sverige till ett mera centraliserat kungadöme. Kyrkornas böcker förstördes nämligen inte utan de skars upp och användes som pärmar till skatteräkningar. De medeltida böckernas tåliga och dyrbara pergament var nämligen bra anpassat för bokföringshäftena som började tas i bruk i riket.  

F.m.I.17. Blad från en missale (liturgisk bok för katolsk mässa) som Viborgs borgmästare använt för att binda in stadens räkenskaper. / Bild: Nationalbiblioteket.

Till kungens reformer hörde inrättandet av ett mera centraliserat beskattningssystem. Detta tillämpades bland annat med insättandet av så kallade fogdar runt om i riket. Dessa män var direkt underställda kungen och rapporterade till honom personligen på Stockholms slott. Till deras uppgifter hörde indrivandet av skatt och inventerande av godsens egendom. Beskattningen bokfördes noggrant och rapporterna, de så kallade fogderäkningarna, bevarades på slottet tillsammans med de medeltida fragmenten som använts för att binda in dem. Detta system togs över av Gustav Vasas söner och var i bruk i ca 100 år. Det material som idag räknas till fogderäkningarna sträcker sig från 1530-talet till 1630-talet.  

Under årens lopp utsattes fogderäkningarna på slottet för brand vilket ledde till att en stor del har gått förlorad. De genomgick dock även olika sporadiska inventeringar och bevarades relativt intakt fram tills den östra riksdelen förlorades till Ryssland efter kriget 1808–1809. Det beslöts under åren efter kriget att historiska dokument tangerande Finland skulle ”återvända” till det nya storfurstendömet. Detta innebar även Vasatidens skatteräkningar. Materialet förvarades på det nybyggda Senatshusets vind tills de i mitten på samma sekel började studeras av forskaren Johan Edvard Grönblad. Grönblad påbörjade ett mångårigt arbete med att inventera materialet och intresserade sig främst för de medeltida pergamentomslagen som visade sig härstamma från så tidigt som 1100-talet. Det unga storfurstendömet saknade nämligen till stor del källor tangerande till dess medeltid så detta var en stor upptäckt. Därför beslöts det att pergamentomslagen skulle skäras loss och de skulle rekonstrueras till de ursprungliga medeltida böckerna de en gång varit. Det är denna samling som nu utgör Nationalbibliotekets FragmentaMembranea-samling. Själva innehållet i räkningarna bands om på nytt och förvaras nu på Riksarkivet under namnet fogderäkningar.  

De medeltida fragmenten på Nationalbiblioteket har under åren varit fokuset för ett antal studier, men projektet BOMPAC är hittills det överlägset största. På Sveriges Riksarkiv har viktig forskning gjorts av bland annat Jan Brunius, som projektet hållit aktiv kontakt med. 

Det första arbetsskedet har varit att katalogisera i vilket område pergamentomslagen först använts. Omslagen är nämligen oftast försedda med en rubrik som nämner bland annat skatteåret, fogdens namn och området som beskattats. Genom att katalogisera de olika rubrikerna nedskrivna på de rekonstruerade medeltida böckernas sidor kommer man nära deras proveniens i det medeltida Finland. Man kan bland annat avgöra när och i vilken socken boken först använts för att binda in skatteräkningar. För att möjliggöra detta har ett arbetsskede även varit att bygga upp data angående Vasatidens förvaltningssystem. Som teknisk assistent har jag byggt upp data angående olika beskattningsområden (s.k. fögderier), olika socknar samt de fogdar som var verksamma under denna tid. 

Den främsta källan för informationen som byggts upp angående förvaltningssystemet har varit Johan Axel Almquists Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630, utgiven mellan åren 1917 och 1923. Verket, indelat i fyra volymer, är en massiv studie var författaren kartlagt rikets alla beskattningsområden (så kallade fögderier) samt vilka fogdar som under åren var verksamma i dem. Med tabeller och listor presenterar Almquist även vilka socknar och områden som vilket år ingick i sina respektive fögderier. Den kring hundraåriga studiens information är ovärderlig men verket är till sin natur tungläst och svårtillgängligt för någon som saknar ett direkt intresse i ämnet. Genom att föra över denna värdefulla information i digital tabellform, visar BOMPAC exempel på hur liknande forskningsdata kunde göras tillgängligare för en större intressegrupp och förenkla framtida forskning. ”Vi producerar praktiskt taget en digital version av Almquist” som projektets postdoc Seppo Eskola sade när arbetet inleddes.  

Distansarbete / Bild: Robert Stjernberg.

Arbetet med överförandet av data i Excel samt arbetet med de medeltida pergamentomslagen tog alltså upp största delen av projektets första år. Flera mindre arbetsskeden har även påbörjats. För min egen del har det inneburit blad annat tränande av en HTR (Handwritten Text Recognition)-modell för Edvard Grönblads tidigare nämnda register över fogderäkningarna. Texttolkandet av det handskrivna registret har förenklat bakgrundsarbetet en hel del. Dessutom har bland annat en träff med Sveriges riksarkiv hunnit med. 

All den data som samlas ihop kommer att vara grunden för databasen som skall byggas upp för BOMPAC, ett av projektets kommande skeden. Via den kommer informationen för de egentliga forskningsresultaten att hämtas fram. De medeltida fragmenten kommer sedan att genomgå paleografiska och kodikologiska fallstudier för att skapa en helhetsbild över forskningsfrågorna.   

Trots att endast ett år av det fyraåriga projektet hittills har framskridit och den egentliga forskningen ligger i framtiden har vi trots de osäkra förhållandena redan kommit långt. Överförandet av data från forskningslitteratur till Excel har visat hur nya smidigare forskningsmetoder kan möjliggöras och har åtminstone för underskriven väckt många tankar om digitala källmaterials framtid. Den digitala världen kunde erbjuda forskare mycket mera, inte endast genom inskannande av äldre verk, utan även i form av databaser och automatisk texttolkning. Något som gått snabbt framåt under de senaste åren. Tjocka och svårlästa verk om administrativ eller ekonomisk historia är tidskrävande för forskning och kan i värsta fall avskräcka en aspirerande forskare eller någon annan intresserad att någonsin ens ge sig in på ämnet. Men vilken möjlighet skulle det inte vara för historieforskningen om flera och flera verk och källor skulle transkriberas och föras över i enkla databaser? Om man tänker på hur långt historieforskningen kommit inom digital tillgänglighet de senaste åren känns detta kanske inte alls som en allt för stor framtidsutopi. Vad som än framtiden hämtar med sig inom historieforskning, är jag mycket glad över att vi i BOMPAC får vara en del av den. 

 

Robert Stjernberg  

Teknisk assistent 

Books of the Medieval Parish Church

Books of Medieval Parish Church -projektets hemsidor

Fragmenta Membranea -databasen