Upphovsmän mot användare
Tarja Cronberg
Det fi nländska biblioteksväsendet har berömts som världens bästa. Redan de allmänna bibliotekens användarvolym är avsevärd. Det totala antalet lån år 2005 var 105 569 704. Av dessa utgjorde böckerna cirka 72 %. Närmare hälften av boklånen är facklitteratur (22 512 430). I de allmänna biblioteken är även barnen en mycket viktig användargrupp. Barnens andel av den totala lånevolymen är närmare 40 %.
De allmänna biblioteken har även ett landstäckande fysiskt biblioteksnätverk i vilket ingår nära ett tusen biblioteksbyggnader och cirka 180 biblioteksbilar. Tillsvidare har det allmänna, dvs. folkbiblioteket, kommit allmänheten nära. Tröskeln är låg. I biblioteket kommer besökaren med alla sina sinnen i kontakt med tankar och idéer, men biblioteket är också ett allmänt utrymme för den breda publiken. Biblioteket förebygger marginalisering, alla har rätt att komma dit, det krävs inte någon rekommendation från en bakgrundsorganisation och några särskilda krav ställs ej heller.
Vi lever dock i en brytningstid. E-materialen och den elektroniska kommunikationen ökar liksom fjärranvändningen av biblioteket. Internet och Google gör allt möjligt material i världen tillgängligt för alla, även för barnen. Men hur länge är materialen fritt tillgängliga? I en elektronisk värld omdefi nieras öppenhet och rättigheter beträffande användningen. Upphovsrätts- och licensavgifterna ökar och även lagstiftningen gynnar denna utveckling. Upphovsrättigheterna, så viktig som upphovsrätten är, är ett orosmoln på de allmänna och vetenskapliga bibliotekens himmel. Låneavgifter enligt EU-direktiv är naturligtvis berättigade men får inte medföra en minskning av bibliotekens materialfi nansiering, ej heller vara ersättning för biblioteksbidrag.
Biblioteken skall även kunna förmedla elektronisk information till användaren. Enligt upphovsrättslagen kan detta enbart ske medelst fotokopiering eller motsvarande teknologi. Användning av ny teknologi bör inte förhindras, särskilt inte i ett land där man är stolt över sin informationsteknologiska samhällsutveckling och i åratal har uppmuntrat den offentliga sektorn att utveckla elektroniska tjänster. Det åligger biblioteksbranschen att stödja en öppen och avgiftsfri informationsanvändning på bredast möjliga basis.
Nu åligger det upphovsmännen och användarnas företrädare att hitta nya sätt att garantera såväl upphovsmännens rättigheter som gratis tillgång till information för medborgarna även i framtiden. Digitalisering av materialet medför nya utmaningar men samtidigt måste vi hålla fast vid gammal god praxis.
Tarja Cronberg är ordförande för Finlands biblioteksförening.
