Henkisen elämän varastohuone

Esko Rahikainen

Kansalliskirjasto ei ole vain vapaakappaleina 300 vuoden aikana saatujen painotuotteiden ja muulla tavoin hankitun kirjallisuuden kokoelma, vaan itse kirjastorakennuskin edustaa kansallista muistiamme.

Kirjastonhoitaja- ja tutkijasukupolvet vaihtuvat, mutta kirjastorakennukset seisovat "vakaana vanhoillaan" kuten haltijatonttu Viktor Rydbergin tunnetussa runossa. Gustaf Nyströmin suunnitteleman kirjavarasto Rotundan käyttöönotto siirtyi vuoden 1907 alkupuolelle tulipalon tuhottua uudet tekeillä olleet hyllyt Bomanin höyrysahalla Siltasaaressa. C. G. Engelin komea kirjastorakennus valmistui 1840, mutta kirjastokäyttöönotto siirtyi viidellä vuodella rakennuksen kosteuden takia. Voiko kirjastoa pitää Pohjoismaiden kauneimpana tai peräti kauneimpana kirjastona Alppien pohjoispuolellea kuten joskus kuulee sanottavan. Esteettiset mieltymykset vaihtelevat, rakennuksen sisätiloja elävöitettiin 1880 tienoilla maalauksilla ja koristeluin, joita Morgonbladet-sanomalehti kuvasi 19.1.1881.

Universitetsbibliotekshuset

"I sammanhang med renoveringsarbete beslöt högskolans styrelse, med prisvärd omtanke om det arkitektoniska mästerverkets i allo värdiga iståndsättande, att, då medel härtill icke saknades, äfven skänka de stora biblitekssalarna en konstnärlig dekoration. Arkitekten Frans Sjöström fick sig det intressanta uppdraget anförtrodt, hvarjemte artisten S. Falkman ombads att med allegoriska fi gurgrupper en grisaille pryda lunetterna i de trenne salarna...

I de fyra lunetterna har artisten S. Falkman I grått och svagt brunt målat store fi gurgrupper, anslutande sig allegoriskt till närmast angränsande litterära underafdelningar af bibliotekets bokförråd. Sålunda se vi i stora salen i vestra lunetten skaldekonsten allegoriskt framstäld i alla des olika diktarter genom fi gurer, som omgifva den med lyran i gruppens midt sittande sånggudinnan: elegin med en stjernekrans, herdedikten med fl öjten, hjeltedigten med svärdet, fabeln med svanen, under det att den erotiska sången representeras af en liten amorin samt tragedin och komedin af de antika maskerna såsom attributer. - Över ingången i öster tronar filosofin, omgifven till höger afde bildande konsternas, till venster af linguistikens och växtkunskapens representanter. - I nor finner man en skarpare begränsad och afslutad, liffull grupp, hvars midt upptages af jurisprudentia med rättvisans svärd och lagens vågskål, och hvars sidofi gurer utgöras af en skyddsökande person med sin försvarare samt en fängslad brottsling med sin väktare och anklagare. Måhända hade i denna allegori ett större lugn verkat ännu mera anslående. - Lunetten i söder framställer i rik och stilfull gruppering språkvetenskaperna, allegoriskt och symboliskt framställda dels genom fi gurer, dels genom attributer. Midtelpartiet utgöres af en Buddhabild, representerande sanskrit och närmast omgifven af de ädla fi gurer, som framställa de gamla klassiska språken, samt af ställföreträdare för de germaniska och skandinaviska idiomerna. De afrikanska språkstammarne antydas af en neger och de asiatiska af en kines, hvarjemte runstenen, kantelen, en turkisk grafsten, sfinxen och papyrusrullen symboliskt ifylla den rika och vackra kompositionen.

I södra salen visar oss lunetten i öster en allegorisk framställning af naturvetenskaperna. Hederrummet i den välordnade gruppen intages af den gåtfulla Isis med en regulator, till hvilken gestalt ansluta sig representanterna för botaniken, igenkännelig genom den knippe växter, han bär på armen, kemin med retorter, matematiken med sin tafla, astronomin och jordkunskapen med teleskop samt glob o.s.v., i samma sal framställer lunetten i vester den historiska vetenskapen och dess hjelpkällor: historien med stylus och häfdens minnestafl a omgifves här af representanter för geografi n, arkeologin m.m. Äfven i denna grupp, en af de vackraste af artistens nu ifrågavarande kompositioner, ser man en runsten.

Norra salen är egnad religionen och medicinen, helsomedlen för själen och kroppen. Den östra lunetten allegoriserar religionen med genom sex fi gurer, af hvilka den mellersta, stödjande sig vid trons kors, belyses af den helige andes himlasända eldslåga, under det att de öfriga allegoriska gestalterna bära fridens palm, lidandets kalk, kärlekens fl ammande hjerta och bibelns upplysande ord. På lunetten i vester möter oss en allegorisk framställning af de medicinska vetenskaperna. Kring den mellersta gestalten med sin Eskulap-staf gruppera sig fyra fi gurer, representerande kirurgin och öfriga medicinska dicipliner. Neders ser man till venster det nyssfödda barnet egnas vård, under det en obduktion försiggår längst till höger på samma plan. Det alle gåriska treder här måhända ett steg för långt in på verklighetens område."

Engelin suunnitteleman kirjastorakennuksen osalta Helsingin yliopiston kirjaston nimi jäi historiaan 1.8.2006 ja vaihtui Kansalliskirjastoksi. Tämän kulttuurilaitoksen ja kirjastojen merkitys yleisemminkin on kuitenkin ennallaan. Tästä kirjoitti Uusi Suometar 23.3.1889:

"Kuten tunnettu, on meillä ainoastaan yksi suurempi kirjakokoelma, nimittäin yliopistonkirjasto. Sillä on sen vuoksi kahtalainen tarkoitus: sen tulee olla se lähde, josta yliopiston opettajat ja oppilaat ammentavat tarvitsemansa tieteelliset apukeinot, ja samalla myöskin kansan henkisen elämän varastohuoneena, josta kukin, joka hakee selvitystä jonkun kysymyksen ratkaisemiseen, voi saada tietää, mitä mahdollisesti muut ovat sen seikan selvittämiseksi kirjoittaneet. Tämän kirjaston tulee siis olla meille todellisena kansallis-kirjastona."


Artikkelikatkelmat valinnut Esko Rahikainen