Spetsprojekt

År 2008 skapade landets största och äldsta vetenskapliga bibliotek en grund för ett samarbete mellan minnesorganisationer och biblioteksbranschen, framtida massdigitalisering och det digitala biblioteket, utveckling av forskningsinfrastrukturer och en målinriktad samlingspolitik.

Det nationella digitala biblioteket

År 2008 deltog Nationalbiblioteket aktivt i utvecklandet av minnesorganisationernas systemarkitektur.

Projektet ansluter till utvecklandet av det nationella digitala biblioteket. Projektets mål är att förbättra informationsanskaffning och tillgänglighet till nättjänster bl.a. genom att avskilja kundgränssnittet från minnesorganisationernas bakgrundssystem.

De väsentligaste delarna av systemarkitekturen utgörs av kundgränssnitt, en nationell samkatalog och ett system för långtidsförvaring, varav Nationalbiblioteket ansvarar för utvecklandet av samkatalogen och kundgränssnittet.

Strukturell utveckling av högskolebiblioteken

I projektet för strukturell utveckling av högskolebiblioteken (RAKE) initierat av undervisningsministeriet koncentrerade man sig på utvecklingen av Nationalbibliotekets centraliserade tjänster.

Projektets mål är att nå kostnadsbesparingar för högskolorna och att få till stånd ett ökat samarbete mellan Nationalbiblioteket och Depåbiblioteket. Projektet blir färdigt i början av sommaren 2009.

Forskningens infrastruktur

Nationalbiblioteket deltog i sammanställningen av en utredning om Finlands nationellt och internationellt betydande forskningsinfrastrukturer och framtida utvecklingsobjekt i anslutning till dessa.

En utredning sammanställd av Vetenskapliga samfundens delegation på uppdrag av undervisningsministeriet blev färdig i december 2008, men publicerades först år 2009.

Europeana

Förutom eKam-samarbetet fästes uppmärksamhet vid inledandet av ett strategiskt samarbete inom söktjänsten Europeana.

Europas digitala bibliotek för kultur och konst blev för första gången tillgänglig på internet för den stora allmänheten i november. Under inledningsfasen innehöll kulturdatabasen två miljoner digitaliserade verk från olika håll i Europa, bland annat pärlor från Nationalbibliotekets samlingar.

Massdigitalisering

Tillgängligheten till Nationalbibliotekets material förbättrades genom anskaffningen av en unik apparat: Nordens första automatscanner, som skapar en grund för kommande års massdigitalisering, togs i bruk vid Nationalbibliotekets digitaliseringscentral i S:t Michel.

Med hjälp av apparaten, finansierad av Helsingfors universitet, kan ett verk skannas nästan tio gånger snabbare än för hand.

Samlingspolitik

Nationalbiblioteket klargjorde sina grunduppgifter genom att utarbeta en ny samlingspolitik som godkändes av direktionen.

Dokumentet fastställer principer för bl.a. materialanskaffning, mottagning av donationer och depositioner, utvärdering av samlingar och gallring och avskrivning. Dokumentet fastställer även krav bl.a. på samlingarnas användbarhet och tillgänglighet.

I fortsättningen kommer samlingspolitiken att revideras med 5–7 års mellanrum.

Nordens första automatscanner invigdes för användning av Helsingfors universitets rektor Thomas Wilhemsson (till vänster). Närvarande vid invigningen var bl.a. överbibliotekarie Kai Ekholm och direktören för Nationella digitaliserings- centralen Majlis Bremer-Laamanen (till höger).

Bild: Nationalbiblioteket / Kimmo Pajunen