Grundläggande uppgifter

I mars gjorde Nationalbiblioteket en stor mängd digitaliserade inhemska kulturtidningar och populära tidningar och tidskrifter från åren 1810–1944 tillgängliga för bibliotekskunderna. Tidningar som har utkommit före 1870 och inte berörs av upphovsrätten lades ut på nätet att fritt användas av vem som helst.

Material och kunder

Forskningslitteratur anskaffades under året för nästan 790 000 euro. Den vetenskapliga samlingen växte enligt målsättningarna, även om elektroniskt material anskaffades i högre grad än planerat. Andelen tryckt forskningslitteratur utgjorde ungefär hälften av anskaffningarna.

Användningen av elektroniska bibliotekstjänster fortsatte att öka, med förväntad inverkan på utnyttjandet av de lokala tjänsterna. Ända upp till hälften av lånen gällde dock slutna samlingar, varav en fjärdedel inte expedierades som datautlåning.

Användningen av Nationalbibliotekets tjänst digitala samlingar, dvs. digitaliserade tidningar, tidskrifter och småtryck, höll sig på samma nivå som föregående år. Antalet sidvisningar var sammanlagt 6,5 miljoner.

Lokalerna på Unionsgatan besöktes under året av sammanlagt 173 000 kunder, dvs. cirka tretusen färre än året innan. Fortfarande var över hälften av kunderna studerande, forskare eller övrig personal vid Helsingfors universitet.

Enligt den årliga kundenkäten var biblioteksanvändarna fortsättningsvis mycket nöjda med tjänsterna. Det allmänna vitsordet höll sig som tidigare år på gränsen till berömligt (8,8 på skalan 8–10).

Friexemplarsverkverksamhet

Sammanlagt mottogs och införlivades i samlingarna 155 000 friexemplar eller 421 hyllmeter. Räknat i antalet exemplar bildade fortfarande småtrycken den största kategorin, den näststörsta var tidskrifterna.

Webbarkivet för inhemska publikationer höstade 200 miljoner filer (2009: 150 miljoner). För första gången tog man nu aktivt kontakt med utgivarna för att nå det webbmaterial som inte nås genom höstning. Leveransbegäran gällde särskilt musik som publicerats på nätet.

Koder, beskrivning av material och terminologiarbete

Beskrivningar av nya tryckta och elektroniska friexemplar infördes i nationalbibliografin Fennica allt efter som tryckerierna, förläggarna och utgivarna levererade dem.

Under året färdigställdes två betydande SFS-standarder: den internationella koden för ett verk i textformat ISTC och den finska översättningen av ramverksstandarden Open Archival Information System (OAIS).

I Allmän tesaurus på finska (YSA) upptogs igen cirka 1 000 ämnesord. Ämnesorden i Allmän tesaurus på svenska (Allärs), som Åbo akademi ansvarar för på beställning av Nationalbiblioteket, ökade i samma takt.

Digitalisering och konservering

Digitalisering- och konserveringstjänsten nådde än en gång bättre resultat tack vare visstidspersonal som anställts med medel från det s.k. stimuleringsprojektet och arbete i två skift: allt som allt skannades 1,3 miljoner sidor och efterbehandlades
1,2 miljoner sidor. Dessutom gjordes 1,1 miljoner sidor tillgängliga för kunderna och digitaliserades drygt 2 000 musik- och talkassetter (C-kassetter).

Under årets lopp förbereddes Comellus-projektet, som syftar till att utveckla en produktionsprocess och modell för elektronisk leverans och arkivering av tidningar. Det treåriga projektets huvudfinansiär är Europeiska socialfonden (ESF) och samarbetspartner i praktiken är Etelä-Savon Viestintä Oy/Länsi-Savo, Esan Kirjapaino Oy/Etelä-Suomen Sanomat och samarbetsnätverket Digitalmikkeli.

Gamla tidningar och tidskrifter och friexemplar av kontinuerligt utkommande tidningar mikrofilmades något mer än föregående år.

Bibliotekstjänster

Den riksomfattande biblioteksenkäten som Nationalbiblioteket organiserade i mars–april nådde ut till en rekordmängd användare av bibliotekstjänster. Allt som allt svarade 34 300 bibliotekskunder på enkäten. Bibliotekstjänsterna fungerade rätt väl och något bättre än tidigare. Viktigheten bedömdes på skalan 1–5 med vitsordet 4,6–4,7, när vitsordet i enkäten två år tidigare var 4,4–4,6.

Från det elektroniska biblioteket FinELib, som betjänar hela biblioteksfältet, laddades under året betydligt fler artiklar än under föregående år. Också sökningarna i FinELib fortsatte att öka.

Sammanlagt gjordes 5,6 miljoner sökningar i de nationella databaserna. Den avsevärda ökningen (+17 %) förklaras till stor del med att databaserna Linda och Arto öppnades för allmänheten. Också användningen av nationalbibliografin Fennica ökade (+7 %), medan användningen av nationaldiskografin Viola sjönk en aning.

Till högskolornas gemensamma publikationsarkiv Doria anslöt sig som nya kunder Lapplands universitet, Svenska litteratursällskapet (SLS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Julinumret 1927 av tidningen Aitta är ett exempel på digitaliserade tidskrifter från tiden mellan 1810 och 1944.

Digitalisering: Nationalbiblioteket